Karriär som lärare?

På Skolverkets hemsida  skriver man om möjlgihet till karriärtjänster för lärare. Nu kommer regeringen införa två nya karriärtjänster inom skolan från och med 1 juli 2013. Den ena kallas förstelärare, den andra kallas särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning (lektor). Vad kommer detta betyda för lärareyrket och kommer detta gynna elever i svårigheter?

Karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever - hur tänker man att detta skall ges möljlighet?

Skickliga lärare är en viktig faktor för att eleverna ska nå goda studieresultat. Tanken är att lärare med karriärtjänster huvudsakligen ska undervisa. På så sätt ska reformen trygga god undervisning för elever samtidigt som skickliga lärare får en möjlighet att avanceran - och därmed kanske även möjliggöra mötet med teori och praktik?

Jag tror detta kan vara ett värdefullt bidrag till läraryrket - men, hur och vad ingår i uppdraget som förestelärare?

 

Bloggar som kan vara av värde...

Idag satt jag och tittade runt på olika bloggar, och vad fann jag då? Jo, det finns en mängd intressanta bloggsidor att ta fasta på och i synnerhet sidor som IKT i Marjorna Linnén - här finns allt från värdefulla ljudklipp som spännande appar.

Vem är Du?

Hur vet jag vad jag anses vara, i förhållande till den kommunala bedömningen som genomförs? Jag tänker att allt idag värderas, genom att vi självskattar oss via givnan frågor - men, hur genomförs dessa självskattningar och vem ställer de egentliga frågorna som berör just dig?

På vilket sätt ges vi möjlighet att utvärdera våra kompetenser, i enlighet med den egna förståelsen ? I många fall ger feedback och feedforward en möjlighet till direkt utveckling och i synnehet kompetenshöjande insatser, men gäller det inom alla former för feedback?

Här ser ni en "blomma", som är ett sett att se på kompetensutveckling och vem "jag" är i förhållande till vad "kommuner" bedömer som "kompetenser". Hur skall "jag" förhålla mig till detta - och, vad gör vi mot våra elever? Hur går vi vidare och på vilket sätt kan utveckling genomföras? Utveckling är något vi alla strävar mot, värdefullt är därmed att fundera över vilka möjligheter som ges i fråga om det målfokuserade samhället.

Att räkna, på engelska och att inkludera alla elever

Hur går det med räknandet? Kan barnen räkna upp till hundra, på både engelska och svenska? Lyssna och sjung med I can count to 100. Och, när ni ändå är på gång, besök gärna bloggen som gör det möjligt att inkludera.

Matematisera på flera olika sätt

I Lgr11, skriver man i syftet fram vilka möjligheter elever skall erbjudas samt vilka förmågor som skall ges tillfälle att utvecklas. I det centrala innehållet skrivs fram VAD som skall behandlas i undervisningen, där struktur och intresse skall genomsyra undervisningen. Genom att entusisamsera och stimulera kanske vi kan nå våra barn, och kanske kan sidor som Doodling math, skapa intresse för barn som av olika anledningar inte fattat tycke för den "traditionella" matematiken. Det är många delar i skolans vardag som skall falla på plats, och kanske är det värdefullt att faktiskt ta hjälp av olika metoder för att nå våra olika barn. För, vem säger att barn som av olika anledingar inte når målen för kunskapskraven i respektive årskurs egentligen har svårigheter med matematik? Kan det vara så att det är skolan som har svårt att nå ut till barnets intresseområde? Jag tror det finns många områden vi som lärare kan ta stöd i - bara vi vågar se "över gränserna". Genom att läsa artikeln Matmematik med mobiltelefoner kan också möjligheter att studera elevers intresseområden för dagen - att applicera nya livsvärlden krnig undervisnignens utformning inomramen den"nya skolan". För, jag tror att det finns ett stort värde i att våga nyansera skolans verksmahet utifrån barns intressen och, att använda sig av artifaktler som telefoner i undervisningen - kan mycket väl vara en framångsfaktor.

PYT - Praktisk YrkesTeori

Har någon försökt sig på att skriva fram sin egen pedagogiska yrkesteori? Kanske kanske inte? Själv har jag i alla fall påbörjat processen, att självreflektera och att kritiskt granska min egen yrkespedagogik - och, frågan är vad jag i slutaändan kommer finna? Processen kommer troligen bli både krokig och förvirrande, intressant och vägvinnande. Min förhoppning är att själv landa i en fördjupad förståelse kring den egna tanken, och i synnerhet då det gäller barn i behov av särskilt stöd och hur vi inom ramen för skolan kan möjliggöra en skolmiljö som gör det möjligt för att alla skall nå målen - att strävan efter "en skola för alla", skall bli just "en skola för alla".

Skollagen - att skriva åtgärdsprogram eller inte?

Att barn i behov av särskilt stöd, skall ges rätt till det stöd de är i behov av - känner vi alla pedagoger till, men HUR stödet skall ges får enligt lag se olika ut. Detta har för många ställt till svårigheter, i synnerhet då skolor har en knapp ekonomi och många pedagoger känner en viss tidspress. Idag är det svårt att hinna med, att veta vad som skall belysas och i synnerhet NÄR ett åtgärdpsgrogram skall arbetas fram. I går hade Mikael Hellstadius en förläsning i Katrineholms kommun, som riktade in sig mot just särskilt stöd och vad skollagen (2008:100) egentligen säger. Värdefullt är således att vi inom skolans ramar funderar över när vi verkligen skall upprätta åtgärdsprogram och inte, för att inte riskera att just hamna i fällan att "skriva, för skrivandets skull". Att upprätta ett åtgärdsprogram, handlar i mångt och mycket om att hjälpa barn i specifika svårgheter - inte för att tillrättalägga den ordinarie undervisningen eller för att på något sätt "markera" att barnet nog borde arbeta mer med läxorna. Nej, enligt Hellstadius hadlar ågärdsprogram om att tillgodose barn i svårigheters behov, att upprätta möjliga strategier att tillrättalägga skolsituationen för dessa. Till grund för ett åtgärdsgprogram skall alltså en utredning av olika slag ligga och i synnerhet en pedagogsik kartläggning.